fredag 30 december 2011

För en grönare värld

Nu har i stort sett hela anläggningen gipsats! Endast några enstaka områden kan behöva kompletteras. Det känns skönt, eftersom jag tycker att det är ganska jobbigt att hålla på att kladda med gips. Då är det betydligt roligare att måla - även, eller kanske framför allt, när det som i dag endast handlar om en första, ytterst grov grundmålning. Att få bort det vita känns alltid bra.
Även om landskapet naturligtvis kommer att få en något annan nyans än den nu målade lite smutsigt gröna och givetvis få gräs, buskar och träd, är det inte fel att grundmåla. Risken är annars att det lyser igenom av någon liten vit fläck någonstans.


torsdag 29 december 2011

Trains à Paris

Paris har förstås en mängd fina byggnadsverk varav några ju hör till de allra mest berömda i världen. Men besökaren bör inte missa att staden också har några mycket fina järnvägsstationer. Gare du Nords banhall (nedan) är kanske den vackraste.



Till Gare de l'Est kommer inte bara franska tåg, utan också Ice från Tyskland (nedan).
Den översta bilden är från tunnelbanestationen "Stalingrad".

fredag 23 december 2011

God jul!


Tågbloggen önskar sina läsare en god och vilsam julledighet. Kanske åker ni tåg till och från julfirandet, kanske får ni rentav en stund över för att pyssla med modelltåg!

Den fina vinterbilden ovan är från SJ:s reklam för vinterresor 1940, och finns på Järnvägsmuseum i Gävle.

söndag 11 december 2011

Nytt spår för gods

I dag har en växel med tillhörande stickspår lagts in på stationen (spåret längst bort till vänster på bilden). Tanken är att det ska kunna användas för godshantering och att en lastramp ska byggas i anslutning till det.

lördag 3 december 2011

Världen sluter sig

Det finns nu inte längre någon del av anläggningen, där landskapet inte fått åtminstone en rudimentär form. I dag har de sista bergen fått en första omgång gips, och två tunnelportaler har monterats vid det lilla industriområdet.

Bilden ovan visar hur anläggningen i (nästan) sin helhet tar sig ut nu. Som synes finns det ännu stora vita områden, och även där landskapet har fått färg återstår mycket att göra.

En ny växel ska möjliggöra ett stickspår in till gruvan.


lördag 26 november 2011

Äntligen tågdag igen

Märklins årsvagn för Insidermedlemmar anlände häromdagen och har i dag rullat in på Radeburgs godsspår, fylld med, får man förmoda, radio-och tv-apparater som någon lokal handlare beställt.

Årets insiderlok i HO har jag också beställt, men det kommer kanske inte förrän i början av nästa år. Det är ett ånglok DB Baureihe 50.40, alltså ett godstågslok med Franco-Crosti-förvärmare. Denna speciella teknik, som förvärmer vattnet och därigenom sparar en hel del energi, ger loket ett säreget utseende. Men mer om detta när loket väl levererats!

I dag fanns det också äntligen tid för några timmar i tågrummet. Ibland känns det som om arbetet fortskrider skrämmande långsamt,
men i dag fick jag i alla fall lite hjälp av min kära mor, som på bilden här intill ses arbeta med ballastering. Till skillnad från mig, som understundom möjligen förhastar mig i ivrigheten, går hon grundligt tillväga, vilket borgar för att denna bandel kommer att få en överbyggnad av yppersta kvalitet.

måndag 14 november 2011

MJ-magasinet nr 8 ute nu!


Nu har tidskriften Modelljärnvägsmagasinet utkommit med sitt åttonde nummer!

Det innehåller som vanligt en rad intressanta artiklar, bland annat flera om trafik på modelljärnvägen. Även jag har medverkat med en kort rapport om Märklindagarna och IMA. I nästa nummer återkommer jag med en utförligare artikel om detta, missa inte det.

Modelljärnvägsmagasinet är Sveriges enda riktiga MJ-tidning. Så läs den.

lördag 5 november 2011

S1 1921 på vändskivan i Katrineholm




När SÅS ånglok S1 1921 (se tidigare inlägg nedan om SÅS ångtåg till Katrineholm i dag) kommit till slutstationen Katrineholm är det dags att vända loket. Ett litet filmklipp visar hur det går till.

Såsare till Katrineholm

I dag körde Stockholms Ånglokssällskap SÅS ångtåg från Stockholm Central till Katrineholm. Tåget drogs av loket S1 1921 från 1952. Som Tågbloggen berättade i det förra inlägget var S1:orna de sista ånglok som levererades till SJ.

Här är tåget vid Kolleke utanför Gnesta, där det släppt förbi ett ordinarie tåg.



Mellan Flen och Katrineholm.

Tåget har kommit in till Katrineholm C någon timme sent.


Vid lokstallet i Katrineholm...




...var det dags att fylla på nytt vatten...



... och tömma lite aska.



Innan loket kunde köra in på vändskivan för att vändas flyttades den här gamla vagnen någon meter för att S1:an säkert skulle kunna passera.




fredag 4 november 2011

Ångtåg Cst-K!


I morgon, lördag den 5 november, kör Stockholms Ånglokssällskap, SÅS, ångtåg från Stockholm till Katrineholm.

Tåget kommer att dras av ett ånglok littera S1, närmare bestämt S1 1921. S1 var de sista ånglok som levererades till SJ i början av 1950-talet.

S1 1921 är nog mest känt för den svenska allmänheten för sin medverkan i Lasse Åbergfilmen Sällskapsresan 2 Snowroller, där huvudpersonen Stig Helmer får ett ånglok i bröllopsgåva i slutet av filmen.

Tågbloggen har tidigare skrivit lite om S1-lok, då vi träffade på S1 1923 på museidagen i Gävle förra året (bilden ovan).

Jag hoppas att eventuella läsare som bor längs stambanan Cst-K inte missar detta tåg. Här är några hålltider:

Avgång Stockholm C 09.30. Uppehåll i Södertälje Hamn 10.05-10.35. Passerar Mölnbo 10.59 och Gnesta 11.06; ankomst Katrineholm 12.36. Avgång från Katrineholm 14.15.

lördag 29 oktober 2011

"Han borde ha tagit tåget i stället..." SJ 1960


Gick tågen i tid även vid svårt väder 1960? Jag vet inte. Men av den stora reklamkampanj med titeln "allt talar för tåg... " som lanserades det året att döma så fungerade det i vart fall ganska bra. Kampanjen vände sig till affärsresenärer, och här framhölls järnvägen som ett särskilt tillförlitligt sätt att resa.

Medan tåget en gång i tiden var det helt dominerande transportsättet, det enda alternativet för någorlunda snabba resor på land, var konkurrensen från bilismen och även från flyget hård på 60-talet. Det märks också i SJ-reklamen från denna tid. Nu marknadsför man explicit järnvägen som ett bättre alternativ än bilen. Det behövdes inte på samma sätt på 30- och 40-talen, även om det redan på 20-talet började talas om hotet från bilarna.

På affischen ovan framhålls järnvägen som ett transportmedel att lita på. Med rubriken "Han borde ha tagit tåget i stället" sätts tonen, och i texten nedanför talas det om "den relativa okänsligheten för väder och vind". Den som tåget kunde helt enkelt räkna med komma fram när han skulle.

Ett budskap som nog tyvärr inte skulle gå hem i dag, när alla i stället irriterar sig på att tågen inte är i tid och inte fungerar. Senast i dag skriver SvD ännu en gång på temat med utgångspunkt från lanseringen av SJ 3000, som Tågbloggen har skrivit om tidigare.

Affischen ovan finns på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

lördag 22 oktober 2011

Ännu mera plats för industri


Industrin fortsätter att tränga ut det som skulle ha kunnat bli ett naturskönt landskap. De berg, som förut fanns bakom industriområdet, har försvunnit. Bergens uppgift var till en del att dölja det bakre spåret, men jag har nu insett att detta lika bra eller bättre kan skötas med hjälp av byggnader och kulisser.

På det sättet får fler industribyggnader plats, och med hjälp av kulisser längst bak kan kanske illusionen av ett än större industriegebiet skapas.

Befolkningen i Radeburg är till största delen positiva till utvecklingen - den ekonomiska boomen skapar arbetstillfällen, staden är i stort sett återuppbyggd efter krigets härjningar, och tågen går i tid. Men visst finns det dem som bekymras av att natursköna områden försvinner. Staden har därför beslutat att bergsområdet väster om industriområdet (till höger utanför bilden ovan) ska få förbli i stort sett orört, och utvecklas till ett frilufts- och rekreationsområde för befolkningen.

måndag 17 oktober 2011

SJ presenterar "SJ 3000"

SJ:s nya X55-tåg har kunnat ses susa förbi under provkörningar här och där, men i dag var det officiell premiärvisning av det nya tåget, som man av någon anledning valt att kalla för SJ 3000.

Inför ett större mediauppbåd presenterade bland andra vd:n Jan Forsberg SJ 3000 i Hagalund. Forsberg tyckte att det kändes roligt att få prata om annat än vinterproblemen - även om han förstås fick frågor om detta av journalisterna.

SJ 3000/X55 är ett Reginatåg och på det sättet inget nytt för SJ eller Sverige. Man lovar också att det ska klara vinterförhållanden så bra som man någonsin kan begära av ett tåg.


Reginan för kanske tankarna till halvsunkiga regional-/pendeltåg, men här blir det förstås frågan om en betydligt finare inredning som väl kan beskrivas som "ljus och fräsch" eller kanske skandinavisk med sina ljusa träpaneler.

Tågen kommer också att innehålla en bistro och ett avancerat infotainmentsystem som SJ verkar vara mycket stolta över.



Samtidigt som detta nya tåg visades upp berättade SJ också om hur de äldre fordonen rustats. Rc6-loken och de hederliga loktågen får vi njuta av i åtminstone ytterligare 15 år, och för att de ska kunna vara kvar i trafik har vagnar och lok snyggats till med ny färgsättning och inredning.

Även X 2000-flottan har genomgått en teknisk uppgradering och också här väntar en ny interiör.

X 2000 kommer fortfarande att vara SJ:s premiumtåg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. När de nya X55:orna sätts in frigörs en del X2:or som kan förstärka dessa linjer.

X 55 har en topphastighet på 250 km/h, men kommer bara att få köras i max 200. De saknar korglutning, och är därför åtminstone på vissa sträckor långsammare än x 2. Å andra sidan accelererar X55 snabbare än X2, vilket förstås är en fördel i synnerhet på sträckor med många stopp. SJ har beställt sammanlagt 20 av dessa tåg, i dag ska åtta finnas i Sverige. I början av nästa år någon gång ska de sättas in i trafik, vilket är något senare än vad som tidigare annonserats.

lördag 15 oktober 2011

Gruva

Långsamt växer nu landskapet fram kring det som kanske kan bli ett litet område för industri och som nämndes i förra inlägget. Detta innebär också att det inte längre finns något område på anläggningen där landskapsgestaltningen inte kommit igång.



lördag 1 oktober 2011

Det "nya" industri-/stationsområdet

Jag har tidigare berättat om planerna på en ombyggnad, så att det som tidigare var tänkt att bli en bro i stället kan bli en mindre station och kanske ett industriområde. För att detta skulle förverkligas, krävdes en sänkning av hela denna del av banan, vilket naturligtvis medför en hel del arbete. Anläggningen måste ånyo delvis tas isär och de klossar som banan vilar på förstås göras om så att de blir lägre. Vidare medför de nya planerna också att landskapet kommer att se lite annorlunda ut, något som i sin tur gör att sektionernas kanter, som ju är en genomskärning av landskapet, blir förändrade.

Men nu är det, efter en heroisk insats i tågrummet i dag, gjort. Som framgår av bilden finns det utrymme för ytterligare något stickspår eller så, och en perrong som kan ta åtminstone kortare tåg.

Omgörningen gör också att stigningen blir betydligt mindre, vilket förstås är bra. Tidigare var den bitvis kring fem procent, vilket är väldigt mycket och riskerar att göra att långa tåg inte orkar upp. Nu är den maximala stigningen två procent.

söndag 25 september 2011

Med Märklin på skolschemat


I dag var jag på Hobbymässan i Stockholm. Det var trevligt, bland andra var firma Eskader där och MJ-specialisten från Vimmerby. Modelljärnvägarna fick dock samsas med båtar och flyg, och i jämförelse med IMA i Göppingen är den svenska Hobbymässan inte så imponerande.

Så jag visar i stället ännu en bild från just IMA. Det är Messelbergschules i Donzdorf Märklinanläggning, som byggs av skolans elever. Nu är modelljärnvägandet inte något obligatoriskt inslag i undervisningen, utan en frivillig aktivitet, men läraren Hans-Jürgen Bretschneider förklarar dock att han ser pedagogiska fördelar med mj: här kan flera olika ämnen mötas, som exempelvis fysik och historia. De tåg som trafikerar anläggningen är lärarens privata, medan eleverna alltså bygger anläggningen.

Umbauwagen

På 1950-talet uppstod ett stort behov av passagerarvagnar hos Deutsche Bundesbahn, DB. För att möta detta beslöts att bygga om och modernisera tusentals gamla personvagnar från Länderbahntiden. Vagnarna fick helt nya korgar och därmed förstås också ett helt nytt utseende. Dessa Umbauwagen fanns bland annat i treaxliga varianter, som på bilden ovan.

Nu har även jag införskaffat några sådana vagnar för att kunna köra några mindre pendel-/regionaltåg som komplement till de fina fjärrtågen.

fredag 23 september 2011

Märklindagarna 2011: Fler anläggningar

På Märklindagarna i Göppingen fanns som sagt också några klubbanläggningar och privata anläggningar att beskåda. En sådan anläggning var Karwendelbahn (ovan) som utmärkte sig särskilt genom sitt fina landskap. Här har man byggt en enkelspårig bibana, med mycket fokus på landskapet och relativt lite spår. Sådant är inte sällan populärt bland svenska modelljärnvägare, medan bilden av en "Märklinanläggning" snarare är den av en bana med massor av spår kors och tvärs.
Visst är det så att den klassiska Märklinspårplanen - en oval rundbana full av spår i mitten - inte känns spännande. Men å andra sidan kan det konstateras att även verkligheten i Tyskland ofta bjuder på "spårsallad". Så de tyska Märklinanläggningarna och de svenska mera sparsamma speglar på det sättet också verkligheten.
En annan trevlig Märklinanläggning hade kommit till Göppingen hela vägen från Italien (ovan) Den visade egentligen bara ett avsnitt av en järnvägslinje. Bakom landskapet fanns uppställningsspår.


Den förmodligen minsta anläggningen på hela mässan kom från Storbritannien. Det var en z-bana, som trafikerades av engelska tåg.

torsdag 22 september 2011

Märklindagarna 2011: Några anläggningar

Till Märklindagarna i Göppingen kom förutom omkring 130 kommersiella utställare också några föreningar, klubbar och privatpersoner för att visa sina anläggningar. En av dem var MEC (Modelleisenbahnclub) Crailsheim, som hade med sig en fin Märklinanläggning. Bilden ovan visar deras lokstation.

Under dagarna var det förstås också många som besökte Märklinmuséet. Här visas några anläggningar, liksom äldre och nyare modeller ur firmans historia. Märklin har trots allt funnits i över 150 år, så det har hunnits bygga en del leksaker och modeller genom åren.

Anläggningarna i muséet tillhör dock inte de allra vackraste som MJ-världen skådat. Visst är de fina, men någon verklig konstnärlig eller för den delen modellmässig fulländning är det inte frågan om. Lokstationen nedan är väl ändå ganska trevlig.
Bland övriga mindre utställare fanns bland annat en italiensk Märklinanläggning, ytterligare en fin tysk och en mycket liten engelsk i Z-skalan. Mer om dessa in nästa inlägg

tisdag 20 september 2011

Märklindagarna 2011: ett kärt återseende


Tågbloggen har tidigare berättat om detta vackra lok - järnvägsmuseets i Nördlingen bayerska snälltågslok S 3/6 . När Tågbloggen besökte museet för två år sedan fick vi veta att en översyn av loket var planerad, med sikte på att åter få det godkänt för trafik.

Och nu har det alltså blivit verklighet. Loket kom till Märklindagarna i Göppingen och drog i samband med dessa flera tåg. Bland annat upp för den berömda Geislinger Steige. I den branta stigningen fick hon dock hjälp av ett kraftfull påskjutningslok - också det ett ånglok från Nördlingen.

S 3/6 är ett fyrcylindrigt lok. Det första exemplaret levererades från München 1908. Det bayerska järnvägsmuseets lok är från 1918. Modellen får betraktas som lyckad - de sista exemplaren av en bayersk S 3/6 - som då insorterades under beteckningen Baureihe 18.4-5 - var i reguljär tjänst till slutet av 1960-talet.

Loket i Nördlingen har sedan tidigare en nära relation till Märklin, då det tjänat som förebild för firmans modell av detta lok i blått utförande. Numera bär detta S 3/6 (eller lok 18 478 som det sedermera kom att heta) åter sin ursprungliga gröna färg.

måndag 19 september 2011

Märklindagarna 2011

Märklindagarna i Göppingen är ett gigantiskt evenemang som lockar tiotusentals modelljärnvägs- och tågentusiaster till den lilla sydtyska staden. I år hade arrangemanget dessutom mer att bjuda på än någonsin, eftersom den internationella modelljärnvägsutställningen IMA ägde rum samtidigt.

På mässan fanns närmare 130 utställare - dessutom hade flera klubbar och föreningar kommit för att visa upp sina anläggningar.

På stationen i Göppingen kunde besökarna hänföras av ett tiotal påeldade ånglok och flera fina ellok. Sammantaget alltså ett extraordinärt fint evenemang, som genom sin oerhörda storlek också bevisar att modelljärnvägar och tåg förmår locka ett mycket stort antal människor. Åtminstone i Tyskland.

Tågbloggen kommer i flera följande inlägg att återkomma till Märklindagarna och berätta om några av höjdpunkterna!

fredag 16 september 2011

Tågbloggen åker till Märklinstaden Göppingen

Denna helg, den 16-18 september, äger Märklindagarna och den internationella modelltågsutställningen IMA rum i Märklins hemstad Göppingen.

Tågbloggen kommer att vara på plats och bevaka detta megaevent. En rad gamla och nyare järnvägsfordon i fullskala utlovas komma till Göppingen, liksom över hundra tillverkare i modelltågsbranschen.

tisdag 13 september 2011

Schematisk spårplan

Med anledning av det tidigare inlägget om växlars placering och för att läsarna av Tågbloggen ska få en bättre överblick över projektet, presenterar jag här en schematisk spårplan över anläggningen.

Spårplanen är dessvärre inte särdeles originell. Den består i grunden av en rundbana med två parallella spår (den dubbelspåriga huvudlinjen) och två vändslingor, vilka ligger i olika plan. Därtill en station med stationshus och två plattformar, liksom en lokstation med vändskiva och lokstall.

Lokstationen återfinns till vänster i skissen. Den övre vändslingan är målad i röd färg, den nedre i blå. Den dubbelspåriga huvudlinjen har bläckblå/svart färg.

Stora delar av spåren ligger dolda i bergen. Det gäller nästan hela vändslingorna. Ursprungligen var det tänkt att den övre vändslingan skulle innehålla en bro, som djärvt löper mellan två berg en bra bit ovanför nollnivån på anläggningen. Nu överväger jag dock att på denna plats i stället anlägga en liten station eller en industri. Det blir på bekostnad av dramatiken, men till förmån för trafiken, som blir roligare så. Det innebär också att nivån på den övre vändslingan sänks något, även om den förstås fortfarande ligger över övriga spår.

Detta i sin tur skulle medföra att stigningen blir mindre - vilket i förlängningen betyder att en mindre sträcka måste tas i anspråk för stigningen. Därmed kunde en del av detta spår, som i skissen återfinns allra längst upp, användas som dolt uppställningsspår om bara växlar och stickspår byggs.

De växlar som det var tal om i det tidigare inlägget återfinns till höger om stationen i skissen. De sammanbinder den nedre vändslingan (blå) med huvudlinjen. På huvudlinjen finns också växlar, som för över tågen som kommer från vändslingan till det högra spåret. Om dessa växlar inte fanns, skulle tåg som kommer från vändslingan och in på huvudlinjen tvings köra till vänster, vilket inte är bra.

Om det är svårt att se skissen - klicka på bilden så blir den större.

Tågbloggen beklagar den bristfälliga kvaliteten och avsaknaden av all konstnärlighet i skissen.

måndag 12 september 2011

Redo

Br 23 har tagit kol och vatten och är redo att lämna lokstationen för tjänstgöring.

lördag 10 september 2011

Nya tekniska framsteg


Hittills har samtliga växlar på anläggningen varit manuella och fått läggas om för hand - ett faktum som naturligtvis inte alls motsvarar de krav och förväntningar som finns på en modern infrastruktur.

Tanken och planen har hela tiden varit att växlarna ska gå att lägga om elektriskt. Någon gång kanske det till och med kan bli fråga om att styra dem digitalt, men tills vidare är ambitionsnivån att undan för undan se till så att de kan fjärrstyras med analog teknik.

I dag togs det första steget mot denna mer automatiserade värld. Två gamla plåtskensväxlar har nu anslutits - vilket gör att de för första gången överhuvudtaget kan användas på anläggningen. Ty de är placerade i ett berg och sålunda oåtkomliga för manuell omläggning.

De båda växlarna (som bilden ovan visar) medför helt nya trafikmöjligheter - bland annat skapas härigenom ytterligare en möjlighet att vända tågen.



Dessa dolda växlar hade jag om inte glömt, så åtminstone inte reflekterat närmare över sedan de först lades på plats. Denna tanklöshet straffade sig (som ju ofta fallet är) när jag insåg konsekvenserna av dem. De knyter nämligen ihop den nedre, enkelspåriga vändslingan med den dubbelspåriga huvudlinjen (ja jag borde visa en spårplan här någon gång kanske). Detta sker dock på ett sådant sätt att tåg som kommer från enkelspåret och in på huvudlinjen hamnar på det vänstra spåret - vilket är helt oacceptabelt då det får förödande konsekvenser för hela trafikupplägget i övrigt, som - den tyska förebilden trogen - bygger på högertrafik.

Sålunda blev jag tvungen att bygga in ytterligare ett växelpar, som styr över tågen på rätt sida (bild nummer två). Dessa växlar behöver dock inte någon motor, då de aldrig behöver läggas om!

Dessförinnan krävde ytterligare en gammal planeringsmiss en hel del arbete. Det rörde sig om en liten del av ett berg, som raserats i samband med flytten eftersom det av misstag byggts ihop över en sektionsgräns. För att undvika dylika missöden i framtiden, föreföll det mig bättre att helt riva bort den lilla bergknallen. Även en tunnelportal visade sig behöva flyttas några centimeter. Resultatet blev ett stort hål (ovan). Naturligtvis befinner sig tunnelöppningen på en plats som är mycket svåråtkomlig, så att arbete där är i det närmaste omöjligt att genomföra.

Ändå lyckades det, om än med en smula besvär, att åter bygga in tunnelportalen på sin nya plats.
Ett relativt framgångsrikt arbetspass blev det alltså ändå till sist -även om det än en gång visat sig att planeringen kunde varit bättre från början. Men nästa anläggning kommer att bli helt fulländad...

söndag 4 september 2011

Vinberget

Jag har gjort mina första försök att odla vin. Tanken är att vinodlingarna ska breda ut sig över hela sluttningen, så detta är bara en första del. Vinplantorna kommer från Busch och är kanske inte helt lätta att plantera, men resultatet tror jag kommer att bli ok.

Nu har också några getter sälla sig till fåren.

lördag 3 september 2011

De får beta vid spåren

En skock får är på bete nära järnvägen utanför Radeburg.


På stationen möts ett tåg draget av ett V 200-lok och VT 08.5

lördag 13 augusti 2011

Nån sorts odling

Liksom all annan teknologi har modelljärnvägarna genomgått en häpnadsväckande utveckling under de senaste decennierna - ja alltsedan sin tillkomst. En utveckling som för övrigt fortgår med oförminskad hastighet.
För de initierade, till vilkas skara ni, kära läsare av Tågbloggen, säkert hör, är detta förvisso ingen nyhet. Men för en utomstående kan det sannolikt vara överraskande att se vilka resurser, vilket arbete och kunskap, som nedläggs i utvecklingen. Ty modelljärnvägandet anses vara en så udda syssla, att den knappast kan omsätta de stora belopp som krävs för utvecklingsarbetet.

Och utvecklingen berör inte bara tågmodellerna, som blir mer och mer avancerade, utan också alla kringdetaljer - som växter.

Sålunda har invånarna i Radeburg kunnat anlägga den lilla odlingen ovan, och fältet nedan...
Vad de odlar? Fråga inte mig. Jag håller på med tåg, inte jordbruk.