snabbhet, säkerhet, punktlighet

I Franz Ludwig Nehrers F 21 - Rheinpfeil (1953) förekommer inga olyckor, terrorister eller andra äventyrligheter. Författaren vill i stället ge en saklig bild av förhållandena vid järnvägen. I boken får läsaren sålunda följa tåget F 21 och dess besättning på en del av vägen.

Här är det redovisningar av tidtabeller och exakta klockslag. Vi får lära oss om bromssystem, om konstruktionen av ett ellok och om signaler, vi får följa lokförarnas omfattande förberedelser och ompysslande av ångloken före avfärd.

Allt detta hindrar förstås inte att boken är skriven av en passionerad järnvägsvän. Den är en hyllning till det ännu unga Deutsche Bundesbahn, och även om författaren kan hamna i ett mekaniskt redovisande när han beskriver hur lokföraren hanterar sitt ellok, råkar han i hänryckning när det kommer till ångloken:

Har det någonsin funnits en pojke (...) vars hjärta inte slår fortare när ett tåg närmar sig (...)? Jorden darrar, luften fylls för några flyktiga sekunder av maskinernas jagande, kraftfulla och taktfasta andning, tåget susar fram (...) virvlande röda hjul (...) den resliga ångpannan, rökmoln som rytmiskt stöts fram ur den låga skorstenen och slits bakåt av fartvinden (...)

Så börjar boken, det är utgångspunkten och anledningen till att läsaren förmodas vilja lära sig mer om hur tågen och järnvägssystemet fungerar.

Texten på omslaget tar avstånd från äventyrsböckerna, och framhåller att författaren inte ägnar sig åt "heroisk skönmålning och idealisering" av järnvägen. Åndå menar Nehrer att lokförarna uppfattas som "halvgudar". Men, skriver han vidare, de är inte människor "med racerförarmin och tiokampsegenskaper" utan de "allra lugnaste, som man kan tänka sig, och de mest skeptiska. De vågar ingenting, absolut ingenting, de är lojala endast mot två begrepp: säkerhet och tid"

Men några vanliga människor är det alltså inte heller för Franz Ludwig Nehrer.

Att resa med tåg är på den här tiden och i Franz Ludwig Nehrers värld fortfarande någonting storartat, åtminstone när det kommer till de snabba fjärrtågen, som F 21.

F 21 Rheinpfeil är ett fint, ett förstklassigt tåg:

Den exakthet, med vilken dessa Rheinpfeile tillryggalägger de långa sträckorna är beundransvärd, resan blir därutöver till en romantisk upplevelse och visar järnvägen, dess kunnande och dess möjligheter från sin allra bästa sida.

(...)

När det gäller säkerhet och punktlighet kan inget annat lika snabbt färdmedel mäta sig med dem.



(översättningar av Tågbloggen)

Bilden: Bokomslagets ånglok har ett modernt yttre för att vara i början av 1950-talet, och ett typiskt DB-utseende: rökskärmar typ Witte och tre lyktor.