Några bilder som vittnar om storslagna framsteg finns inte att visa. Ändå: gips och hönsnät har inköpts. Tapetklister och gamla tidningar ligger redo i Tågrummet. Gestaltningen av landskapet kan förhoppningsvis snart börja.
Innan dess återstår dock att, så långt det nu är möjligt, förvissa sig om banans och byggets tillförlitlighet. Anläggningen ska ju vara möjlig att flytta, så sektionera ska helst hålla ihop även när de bärs omkring eller ställs på högkant Tågen bör inte spåra ut alltför ofta, i synnerhet inte inne i tunnlarna där det är svårt att komma åt med en räddningsinsats. Och även de längsta vagnarna, som på bilden ovan, ska kunna ta sig fram i de skarpa kurvradierna utan att stöta i någon av de bjälkar och klossar som bär upp konstruktionen.
Dessutom ska strömförsörjningen fungera och rälsen vara tillräckligt rena. En omgång med t-sprit har förbättrat läget någorlunda och sedan återstår väl att köra fram och tillbaka med lite olika lok och vagnar för att uppdaga eventuella brister.
Allt detta sker på den bergigare delen av anläggningen. Det är förvisso också där som landskapet blir mest dramatiskt och där problemen med tunnlar kan bli störst. I övrigt väntar ännu stationen på att bli byggd, men där har verksamheten i viss mån avstannat på grund av brist på räls och månadslånga leveranstider från Märklinåterförsäljaren. Månne måste man byta leverantör?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar