Berlin, Berlin

Berlin är en fantastisk stad på massor av sätt - inte bara tack vare sina järnvägar. Men med sina många järnvägsstationer är den något av ett drömresmål också för tågturisten. Här går såväl S-bahn som fjärrtågen genom områden med gamla kulturbyggnader och genom mindre vackra men desto mer fascinerande urbana miljöer. Tyvärr har man på senare tid haft oerhörda problem med S-bahn som inte fungerat som den ska, men det ska vara på väg att lösa sig.
S-bahn som mestadels går ovan jord ger besökarna många trevliga utblickar över staden och är när den fungerar ett mycket tilltalande färdmedel. Dessutom finns förstås U-bahn och spårvagnar.
Huvudstadens nya huvudstation är en stor och storartad byggnad i glas och med spår i tre plan. En modern arkitektonisk skapelse som samtidigt knyter an till den fina traditionen av glasade banhallar som det finns så gott om i Tyskland, som här nedan vid Alexanderplatz.

I Berlin finns också gamla tåg liksom modelltåg att bese. På det tekniska museet finns fina lok bevarade och på LOXX vid Alex en stor Schauanlage. Mer om detta senare.

Museijärnvägar dödsdömda?

Enligt rapporter i flera medier, exempelvis GP, och DN.
kan veterantågskörningar på museibanor snart vara ett minne blott i Sverige. Det är Trafikverket som enligt ett förslag ska höja sina avgifter för kontroll och tillståndsprövning.

Avgiftshöjningarna kommer förstås också att drabba kommersiella järnvägsbolag och till sist resenärerna, vilket är illa nog. Men många museijärnvägsföreningar riskerar att helt få lägga ned. Alla som jobbar ideellt med att bevara de gamla järnvägarna gör redan en stor insats och staten borde inte rasera verksamheten. Tvärtom borde den ha ett ansvar att bevara även denna del av vår kulturhistoria. Man får hoppas att politikerna tar sitt förnuft till fånga.

Glädjande nyheter om Märklin

Alla Märklinvänner tycks återigen kunna dra en lättnadens suck. Modelltågstillverkaren verkar stå på allt stabilare grund och kanske kan den förnedrande konkursstatusen så småningom bli blott ett pinsamt minne.

Enligt tyska Financial Times går det över förväntan bra för Märklin.

Det första halvåret i år har visat en rejäl vinst och konkursförvaltaren Michael Pluta talar nu om att avsluta tiden då företaget står under konkursförvaltning. Detta ska ske utan att någon ny köpare tagit över företaget, enligt Pluta.

Tidigare har det varit tal om nya ägare och om att det funnits flera seriösa spekulanter. Men nu verkar det som om Pluta menar att bolaget ska klara sig själv.

Exakt hur detta ska gå till är oklart enligt artikeln, men Märklin har i alla fall lyckats vända förluster till vinst utan att någon ny investerare skjutit till kapital. Nya samtal med fordringsägarna ska ske inom kort, enligt Pluta.

Inte lika vitt

En liten, liten del av anläggningen har fått sin första färg, gräs och lite annan växtlighet. Som synes är inte heller den del som visas på bilden färdig. Men det är roligt att ha kommit så här långt. Nu måste mer färg, strö med mera anskaffas.

Övervinn dina kontaktsvårigheter

Att sprit kan hjälpa mot kontaktproblem är allmänt känt. Men ibland är problemen av mer djupgående art och då krävs radikalare insatser.

Jag har tidigare skrivit om provkörningar med tillfredsställande resultat på banan. Det har fungerat. Men så kanske en minimal förskjutning sker någonstans och då har det kunnat bli strömavbrott. Sådant är inte acceptabelt.

I synnerhet Märklins flexräls kan vara svår att sammanfoga på ett bra sätt. När de sågats till i rätt längd måste ju ett särskilt kontaktbleck fästas på undersidan som ska leda strömmen i mittledaren och det är lätt hänt att det uppstår problem där.

För att komma till rätta med detta har jag nu bestämt mig för att i känsliga skarvar löda ihop kontaktblecken.

Detta låter sig dock - självklart - inte göras mellan sektionerna. Anläggningen är ju uppdelad i sektioner som förberedelse inför en framtida flytt till ett än mer fulländat tågrum. Därför bör varje sektion, åtminstone om det råder tveksamheter i skarvarna, ha egen strömförsörjning till mittledare/kopplas ihop med nästa sektion via en kabel.

Så har nu också skett. Och då borde väl allt vara frid och fröjd? Nja, man kommer fortfarande inte undan en grundlig rengöring av rälsen, och här kommer t-spriten in i bilden.

Nyligen ägnade jag lång tid åt att provköra och göra rent. Även om tågen tar sig fram vid högre hastigheter kan det hända att de stannar vid låga eller går ryckigt. I synnerhet det nyaste loket Br 23 visade sig vara känsligt. Och ljudet bryts förstås vid minsta lilla strömavbrott. Efter grundlig rengöring lyckades jag få det att fungera på en del av banan, men ibland är det nästintill obegripligt svårt att få bort smutsen. Kanske handlar det om någon skit som inte går att få bort med sprit. Men vilken tillfredsställelse när det väl fungerar...

Lödnngen är kanske inte snygg precis men den fungerar. Kabeln kopplas ihop med motsvarande på intilliggande sektion.

Vitt

Det är kanske inte så vackert med vitt kladd, men det vittnar ändå om de oerhörda framsteg som gjorts i anläggningsbygget. Nu har större delen blivit gipsad och det är dags att börja se fram emot målning, ströspridning och en mer detaljerad gestaltning.

Gäddvagnen

Hechtwagen kallas den här typen av tyska personvagnar, byggda på 1920-talet, efter deras likhet med ett gäddhuvud (Hecht=gädda). De var i trafik också hos Deutsche Bundesbahn, som vagnen på bilden nedan.

Elegantare var de så kallade Schürzenwagen som är av något senare datum. De representerade en ny standard av bekvämlighet och hade ett mer strömlinjeformat yttre. De användes in på 1970-talet i Västtyskland. På 50-talet målades många av dem blåa och gick i Rheingold-Expresstågen. De hade då texten Deutsche Bundesbahn utskrivet i vitt på sidorna. En bild på en sådan vagn i modell har tidigare publicerats här. Nedan en annan, grön variant.