Vinterns tågkaos har satt fart på debatten om hur den svenska järnvägspolitiken ska utformas. Det är förstås bra. Bland politikerna kan två huvudlinjer som står i konflikt till varandra urskiljas: mer avreglering eller stopp av fortsatt avreglering/en viss återreglering. Båda sidor säger sig naturligtvis ha resenären och allas bästa i fokus (och har det säkert också, vi ska inte ifrågasätta de goda intentionerna).
Med kunskaperna tycks det dock stå sämre till i vissa fall, som när det gäller de brittiska järnvägarna som ständigt anförs som skräckexempel. Detta är en amatörblogg som drivs varken av en politiker eller en inom järnvägen yrkesverksam person. Vissa fakta är dock enkla att kontrollera. Så var det exempelvis inte under Margaret Thatchers tid som de brittiska järnvägarna privatiserades, som Lena Hallengren hävdar i sin debattartikel, utan senare. En struntsak egentligen: det spelar väl ingen roll vem som tog beslutet - det viktiga i argumentationen är förstås att det var ett dumt beslut. Men för mig sänker det trovärdigheten.
Inte heller vet jag om man kan säga att privatiseringen blev ett "praktfiasko". Hallengren oroar sig för att biljettförsäljningen inte ska koordineras. Det är klart att en sådan sak kan ordnas. Och detta fungerar faktiskt i Storbritannien (och även redan nu i viss mån i Sverige. Sj lämnar på nätet upplysningar också om länsbussar och länståg).
En central webbportal samlar information från alla bolag. Sedan må det vara sant att det kan vara skrämmande dyrt att åka tåg i Storbritannien och att det, även om det inte går att tala om praktfiasko, kanske inte är lätt att peka på några oerhörda fördelar med den privata lösningen.
Jag menar alltså inte att de som är emot en avreglering måste ha fel. Jag vet faktiskt inte vad som är bäst. Så tråkig är jag. Men en debatt baserad på fakta är att föredra, liksom en förutsättningslös och pragmatisk hållning snarare än en på ideologisk grund förutfattad mening. Förvisso finns det risker, såsom att det inte blir någon verklig konkurrens. Ett grundläggande problem är fortfarande - som många gång på gång påpekar - att det finns för lite spår. Det löses inte med att avreglera trafiken (å andra sidan blir det inte färre spår av det heller).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar