Museidag i Gävle

Ångloket F 1200 fyller 100 år i år, något som Tågbloggen har uppmärksammat tidigare. F-loken torde vara bland de vackraste svenska. Detta exemplar är känt också för att det var inblandat i Sveriges hittills värsta tågolycka, i Getå 1918.

Den gångna helgen drog loket tillsammans med ett B-lok det så kallde Årgånståget från Stockholm till järnvägsmuseet i Gävle.

Tåget var mycket trevlig. Det stannade i Uppsala för påstigning och för att ta vatten. I Örbyhus gjordes ett stopp för kontroll av loken (bilden ovan).

Väl framme i Gävle kördes tåget i triangel för att kunna komma in med loken först till museet, där F 1200 givetvis mötte många beundrare (nedan).

 På järnvägsmuseum finns också många fina elektrolok, som dessa båda D-lok.

Museidagen innebär bland annat att flera tåg och lok är i trafik, och att det finns möjlighet att besöka magasinet. Dit gick både rälsbuss och en ångpendel, med lok i vardera ändan (nedan lok litt. K)

 Vid magasinet fanns många sevärda lok, som malmloket DM3 och ett rapidlok.

I magasinet var det marknad för bland annat modelljärnväg och böcker. Trafiknostalgiska förlaget var där och sålde bland många andra titlar även min bok Järnvägsreklam, Snabbt bekvämt och billigt med hela folkets järnväg. 

Ett B-lok drog ångpendeln från museet till magasinet. Det oljeeldade B 1428 har enligt museet stått i beredskapsskjul fram till helt nyligen.

Gävle Central.

Kort uppdatering från Tågrummet

Så här ser det blivande stationsområdet ut nu. Räslen är fortfarande helt provisoriskt utlagda, men underlaget är färdigbyggt och spårplanen i grova drag fastställd. Det blir fem spår för persontåg på bangården, med tre plattformar. Därtill ett spår för gods. De två spåren längst till vänster i bilden angör ej själva stationen. Bakom fotografen börjar skuggbangården.

Finare finns inte

Nej, mycket bättre än så här blir det inte för en tågnörd.
Denna helg har både södra stambanans 150-årsjubileum och ånglokets F 1200 100-årsjubileum firats. Detta med ett  tåg från Malmö till Stockholm, draget av dubbla ånglok. Först gick just F 1200, följt av  det oljeeldade B 1316. F 1200 är det lok som 1918 var med i Getåolyckan, Sveriges värsta tågolycka.
Loket bärgades och reparerades efter olyckan. När ångloken fasades ut i Sverige såldes det till Danmark, där det var i trafik i många år. Numera finns det på Sveriges järnvägsmuseum.

Jag beundrade detta fantastiska tåg i Nyköping. Bilden ovan visar när det är på väg in mot Nyköping C.

 Vid stationen gjordes ett halvtimmeslångt uppehåll.

 Detta tåg följer ångtåget. Här bor personalen.

 I Nyköping tog loken vatten.

På väg ut från Nyköping C mot Södertälje och Stockholm.

Uppdatering från tågrummet

Den gamla anläggningsdelen, som flyttats hit till det nya tågrummet, är nu ihopsatt igen, och bygget av de nya delarna kan gå vidare.

Bilderna visar det nya stationsområdet, och det går nu att få en ganska god uppfattning om hur det kommer att se ut i framtiden, trots att spåren ännu inte är monterade, för att inte tala om att landskap och all annan gestaltning ligger långt i framtiden.

Det senaste inköpet till anläggningen är banvall från Woodland scenics. Banvallen är gjort i skumplast, och ska förhoppningsvis passa bra till K-rälsen.

Den nya stationen

Ungefär så här kommer den nya personbangården att se ut. Efter att ha köpt nya växlar och räls, ska det nu förhoppningsvis finnas tillräckligt, vilket jag också försökt förvissa mig om genom att helt provisoriskt och ungefärligt placera ut växlar och spår.

Det kommer att finnas tre plattformar på stationen. De plattor som spåren på bilden vilar på har inte heller de, som synes, fått sin slutliga plats. Därmed är det inte omöjligt att tänka sig, att det kommer att finnas mer plats till vänster om spåren, där eventuellt en länga stadshus kan bli en bra fond. En variant är också att lägga de båda spåren längst till vänster, som inte ligger vid någon perrong, i tunnel.

Bakom fotografen ska en dold uppställningsstation byggas i kombination med en vändslinga.

Utbyggnaden har börjat

Den nya anläggningen i det nya tågrummet kommer att skilja sig från den gamla. Den blir mer avlång, och totalt sett också större, varför det behövs flera nya bord, som det hela kan vila på. Därmed handlar det återigen om grundarbete, och det är mycket jobb kvar innan trafiken kan återupptas, för att inte tala om när det nya landskapet är färdigt.

Nu har jag snickrat ihop två nya bord, de som syns närmast i bilden ovan. Av underbyggnaden återstår nu endast två "mellandelar", som inte har ben, utan skruvas fast mellan två bord. Därefter kan arbetet med de nya spåren påbörjas.

Bilden ovan visar delar av den gamla anläggningen, som kommer att återanvändas. Bakom bergen ovan kommer en dold uppställningsbangård att anläggas. På andra sidan mellanväggen, som möjligen delvis kommer att rivas, kommer den nya personbangården att ligga.

Semestertips för tågnördar

Många påbörjar i dessa tider sin sommarsemester. Den som ännu inte har planerat alla sina lediga dagar, kan med fördel göra en utflykt till sydvästra Tyskland, där sevärdheterna för tågturisten ligger tätt.

I södra Hessen, Baden-Württemberg och Bayern finns en rad järnvägsmuseer och modelltågsanläggningar att bese.

I Darmstadt-Kranichstein, strax söder om Frankfurt am Main, finns ett fint järnvägsmuseum. Tågbloggen har tidigare skrivit om detta museum, läs här.

Något längre söderut, i Fürth (Odenwald -ej att förväxla med Fürth utanför Nürnberg!), finns en mycket fin modelltågsutställning, som jag besökte nyligen. Modellbahnwelt Odenwald består egentligen av flera fristående anläggningar. Här finns flera mindre och halvstora anläggningar med motiv från Österrike, Schweiz, USA och Tyskland.

Absolut mest imponerande är den stora anläggningen med motiv från Ruhrområdet. Den har tidigare varit utställd i Oberhausen, som ligger i Ruhr, men har sedan dess köpts in av Michael Schumacher (ja, han heter så), som driver Modellbahnwelt Odenwald.

Modellbahnwelt Odenwald har inte byggt något från grunden i egen regi, utan köpt färdiga anläggningar som sedan har anpassats. Det hela började med en fin, men samtidigt ganska traditionell Märklinanläggning, som lär ha köpts för privata behov, något att leka med. Men ryktet spred sig, och när den fina Österrike-anläggningen köptes in började publiken strömma till.  När sedan Ruhr-modellerna inköpts,  nådde det hela en ny nivå. En ny stor hall fick tas i anspråk, och för ungefär ett år sedan kunde utställningen återinvigas.

Ruhranläggningen avbildar på ett modellriktigt sätt områden i Ruhrområdet under 1960-talet. Här få vi se stora stationer och rangerbangårdar skalenligt återgivna, liksom stora industrier som stålverk, koksverk och gruvor. Det hela är mycket fint byggt, och mycket imponerande (se bilder nedan)

Oberhausen Hbf är en av de stationer som visas i en realistisk modell. Den som har varit där känner genast igen sig.

 Anläggningen visar Ruhr när det ännu var Tysklands industriella hjärta.

Ovan syns Bochum-Dahlhausen i modell. Den stora rangerbangården har rivits, men lokstationen finns kvar och inhyser i dag ett fint järnvägsmuseum, som Tågbloggen har skrivit om tidigare.

 Det finns också en separat anläggning med motiv från Österrike.

Något sydväst om Fürth finns staden Heilbronn. Där finns det sydtyska järnvägsmuseet, med bland annat många fina ånglok.  Flera av loken är i kördugligt skick som 01 1066 och 01 150. Det preussiska P8-loket, 38 3199, kördes i våras där Tågbloggen hade turen att fånga det på bild vid Rhen. Bland loken finns också 23 105 och 86 457, som har lånats ut av DB-museet. 23 105 är det sista ånglok som levererades till DB. Tyvärr skadades det svårt vid en förödande brand i DB-museet 2005, precis som 86 457. Loken är nu till det yttre renoverade.

Efter Heilbronn fortsätter vi vår tågturistresa i sydvästlig riktning, och når Märklinstaden Göppingen.  Om denna stad har Tågbloggen skrivit i samband med Märklindagarna. Här finns Märklinmuseet, vars utställningsanläggningar visserligen inte är av världsklass, men ändå trevliga, och där det framför allt finns gamla Märklinprodukter ur firmans mer än 150-åriga historia att beskåda.

Efter detta uppehåll kan tågturisten med fördel fortsätta österut och lämna Baden Württemberg för västra Bayern. Här finns i den lilla staden Nördlingen ett fint järnvägsmuseum, som även det inhyser flera kördugliga ånglok och som med jämna mellanrum arrangerar körningar med sina veterantåg. Tågbloggen skrev om detta museum hösten 2009, läs gärna här.

Resan kan sedan gärna avslutas i Nürnberg. Här finns DB-museet, med många intressanta historiska järnvägsfordon och en lite äldre, men dock alltjämt njutbar modelljärnväg, som Tågbloggen skrev om 2012, läs här.

Den som inte orkar med hela programmet, kan naturligtvis göra ett urval, samt pausa längs vägen. Området vi rest genom är dessutom vackert, till exempel ligger den fina staden Heidelberg på vägen. Bergstrasse och Odenwald är vackra landskap, liksom området kring Göppingen. Här odlas vin, och tyskt öl är alltid gott. Den som vill se storstäder kan med fördel börja i Frankfurt och avsluta resan i München.