Nya landskap

Flytten till det nya tågrummet och den ut-och ombyggnad av anläggningen som detta medfört innebär också nya landskapsbyggen. Alltså har tepetklister, tidningspapper och gips kommit fram igen. Här nytt berg med tunnel i anläggnigens "östra" del. Före flytten fortsatte banan till höger i bild, i stället för att som nu försvinna in i tunneln.

Lite tågmusik

Den uppmärksamma följaren av Tågbloggen känner till att ett av mina specialintressen är att närma mig järnvägen ur ett kulturhistoriskt perspetiv.

Som jag tidigare berört här på bloggen finns det verk med järnvägstema inom snart sagt alla konstformer. Detta gäller inte minst inom musiken. Antalet låtar som på ett eller annat sätt nämner tåg och järnvägar är otroligt stort. Här är fem trevliga tågstycken att blanda upp den tjatiga julmusiken med under helgerna:

1. Lundbyes jernbanegalopp: Stycket är välbekant för de flesta svenskar tack vare det populära tv-pgroammet På spåret. Detta är ett relativt tidigt exepel på järnvägsmusik. Liksom i Kraftwerks Trans Europa Express (se nedan) är ljud som härmar eller associerar till järnvägen en del av musiken.





2. Glenn Miller: Chattanooga choo choo: Säga vad man vill om musiken, men texten är ett bra exempel på hur järnvägsresandet kunde skildras





3. Johnny Cash: Wabash Cannonball: Ännu en hyllningssång till järnvägen





4 Johnny Cash: I've got a thing about trains: Här slås en helt annan ton än i de föregående låtarna an, Detta är en sorgesång över ett döende transportmedel. Cash sjunger om hur han kommer att sakna järnvägsresandet den dag det försvunnit.



5. Kraftwerk: Trans Europa Express/ Trans Europe Express. Kanske den bästa tåglåten av dem alla? Finns i både engelsk och tysk version. Klippet är från en konsert, där även en tillhörande musikvideo spelas upp. Den är en del av verket, så titta ordentligt när du lyssnar! Kraftwerk sysslar ju otroligt mycket med teknik, och gruppen har en modernistisk och teknikoptimistisk framtoning på ett sätt som egentligen är otidsenligt, vilket gör att framstegsoptimismen blir nostalgiskt färgad.

Trafiknostalgisk utflykt

Trafik-Nostalgiska förlaget, som bland annat gett ut min bok om järnvägsreklam, anordnade i helgen en utflykt i trafikhistorisk anda, under vilken jag hade äran att få deltaga.

Resan gick först till det föga kända "Arlanda flyghistoriska samlingar", där många historiskt intressanta flygmaskiner fanns att beskåda, bland annat nosen till Dana Viking, det plan som kraschade i Gottröra 1991.

Ehuru detta flyghistoriska museum var ytterst intressant och sevärt, gladda jag mig om möjligt ännu mer när det stod klart att resan skulle fortsätta med tåg.

Detta skedde med Saltsjöbanan, vars reguljära tåg ju redan börjar bli historiskt intressanta. Emellertid var det inte med ett av dessa utan med en drygt 100 år gammal motorvagn med tillhörande manövervagn, som vår resa skulle ske.

Salstjöbanan var en av de första i Sverige att elektrifieras, och motorvagnen kommer från denna tid.

Resan gick till slutstationen Saltsjöbaden, där mat intogs ombord.

Bilden till höger visasr styrhytten i tåget. ASEA:s gamla logga med hakkorset är det kanske inte många som mins längre, men så såg den alltså ut när detta tåg byggdes. När nazisterna kom till makten 20 år senare var loggan förstås inte längre lika gångbar, och byttes ut.

I dag rapporterar SVT om ett mycket allvarligt tillbud på järnvägen den 4 november, då två tåg ska ha varit nära att frontalkrocka.

Händelsen inträffade alltså redan för en tid sedan och flera andra medier har rapporterat om den före SVT, men det är först nu den blir mer allmänt känd (jag visste inte heller om den).

En sådan här händelse anses ju vara omöjlig, att två tåg inte ska kunna växlas in på samma spår och riskera att krocka är ju en rätt grundläggande säkerhetsåtgärd och ända sedan tågtidernas begynnelse har det skapats sinnrika och - oftast - helt idiotsäkra system som ska omöjliggöra detta.

Men det omöjliga har nu tydligen ändå hänt. Enligt vad jag förstår är den aktuella stationen/ställverket felkonstruerat - och har så varit i typ 25 år!

Det har gjort att tågvägen för Tågkompaniets tåg har lösts upp för tidigt, och tågväg istället automatiskt lagts för det väntande SJ-tåget, vilket innebär att en växel har lagts om för tidigt och Tågkompaniets tåg kört in på SJ-tågets spår. Som tur var hann lokföraren stanna tåget innan någon olycka skedde.

Det är förvisso oerhört anmärkningsvärt att något sådant kan ske. Än märkligare är att det inte skett tidigare, med tanke på att konstruktionsfelet är gammalt. Men uppenbarligen måste ett flertal olyckliga faktorer vara uppfyllda för att det som nu skedde ska kunna ske.

Då känns det tryggare att hålla på med modelljärnväg, där urspårningar och krockar sällan medför personskador. I dag har det sista spåret vid personbangården lagts, ett spår som är avsett för gods och som anlägger det lilla godsmagasinet och en lastramp (spåret till vänster i bilden nedan, med godsvagnar).

Vidare har ytterligare en del justeringar av banan gjorts, så att trafiken nu tros kunna löpa någorlunda säkert och tryggt.

Nytt hus

De nya hus som jag omnämnde i det förra inlägget kommer från Auhagen och ingår i samma serie/gata med stadshus som fanns redan på anläggningen i förra tågrummet.

Modellerna från Auhagen är trevliga och kan bli verkligt fina, även om de liksaom alla plastmodeller måste målas för det plastiga intrycket ska försvinna.

Baksidan av husen, mot gården, är betydligt enklare än de fina fasaderna mot gatan.

Stort intresse för MJ

Helgens MJ- och hobbymässa tycks ha dragit en ansenlig publik, åtminstone var det tidvis trångt när jag besökte Stockholmsmässan i Älvsjö nu på söndagen. Ännu en gång bevisas att modelljärnvägar lockar många och att många tycker om att titta på modelltåg.
En för mig ny och trevlig anläggning var Edensky såg i 0-skala (1:45) (bilden ovan). Eftersom den avbildar smalspår 891 mm, och sådan räls inte finns i denna skala, har rälsen byggts för hand, enligt den information som gavs i anslutning till anläggningen. Imponerande.

I en klass för sig på H0-sidan stod även i år Jan Gissbergs moduler, som dock var i det närmaste omöjliga att fotografera eftersom man satt upp plast som skydd. Synd, men kanske nödvändigt för att skydda från klåfingriga åskådare.

Modulerna bjöd annars, liksom den rullande materielen, på stor variation. Ovan ett Green cargo-tåg som ser overkligt grönt ut på denna bild. Nedan en trevlig industrimiljö.

 Även amerikanska tåg trafikerade banorna (ovan) sida vid sida med de svenska (nedan)

På plats var som vanligt ett stort antal handlare. Jag köpte två stadshus från Auhagen, som ska passa till de jag har sedan tidigare. På den nya anläggningen finns relativt mycket plats för stadsmiljöer. Mer om huset i senare inlägg.

Trevligt att se var också att Trafik-Nostalgiska förlaget, som bland annat gett ut min bok om järnvägsreklam, fanns bland utställarna och sålde sina böcker till förmånliga priser.

Mer elarbete och fler provkörningar

 Arbetet med att få banan körbar går vidare. Nu är alla spår ordentligt anslutna. Detta har krävt en hel del jobb, eftersom det inte går att räkna med att skarvarna mellan Märklins flexräls fungerar tillfredsställande när det gäller eltektrisk kontakt till mittledaren.
Den som enbart använder c-räls har det betydligt lättare, men flexrälsen har ju sina andra fördelar. Det innebär hursomhelst att varje avsnitt med flexräls måste få en egen elektrisk anslutning via kabel, för att garantera en säker strömförsörjning över hela anläggningen.

När nu detta är gjort har provkörningar gjorts.

Några större kontaktproblem har det inte varit. Men förutom det eletriska måste även banans beskaffenhet i övrigt testas; finns det känsliga ställen, där risken för ursårning är stor?
För detta ändamål har ångloket på bilderna ovan satts in, Baureihe 45. Detta är Tysklands största ånglok. Tack vare sin oerhörda längd är loket extra känsligt för ojämnheter i banan - det vill säga om detta lok klarar provkörningen, får banan anses vara godkänd.
Mycket riktigt uppdagades några ställen, där det slirade eller spårade ur. Detta ska nu åtgärdas.

Förutom prokörningar fortsätter elarbetena med att ansluta växlarna. Anläggningen innehåller nu ett 30-tal växlar.

Så här ser stationsområdet ut i dag. De båda rälsen längst till vänster  bör byggas in så att de blir dolda