Godståg

Några nyare bilder

 Ett persontåg draget av ett lok BR 23 lämnar stationen

 

Godståg med lok BR 45 

 

F som i Fernsprecher

Med hjälp av telefoner längs linjen kan lokförarna sätta sig i förbindelse med exempelvis närmaste station.

Indikering av upptagna spår

Min skuggbangård skulle vinna mycket på ett system för indikering av upptagna spår, så att man vet vilket eller vilka spår som är lediga.

Jag har därför i dag gjort ett första, som det verkar lyckat, försök med detta. Systemet liknar det som används vid de stora järnvägarna, nämligen att låta fordonen på spåren sluta en elektrisk krets. När (minst) ett hjulpar befinner sig på det aktuella spåravsnittet, leds strömmen genom hjulaxeln från den ena rälen till den andra.

I modelljärnvägssammanhang är detta givetvis endast möjligt med treräls, eftersom hjulen annars skulle orsaka en kortslutning. Tvårälsfordon har därför isolerade hjulpar. Med Märklins system är det dock möjligt att göra på ovannämnda sätt.

Det spåravsnitt som ska bevakas befinner sig till höger om den röda lysdioden på bilderna nedan. Eftersom en vagn står på detta avsnitt, lyser dioden rött.

 

På bilden nedan har vagnen lämnat spårområdet, och dioden har följaktligen slocknat. 

   

Nedanstående filmsnutt förtydligar det hela: 

BR 45 som insidermodell från Märklin

Märklin tar varje år fram ett antal så kallade insidermodeller, som säljs endast till medlemmar i Märklins insiderklubb. I år är en av dessa modeller loket 45 010, (Märklin 37455), som kom till mig häromdagen.

Br 45 var de starkaste ångloken som någonsin byggdes i Tyskland. Sammanlagt levererades endast 28 exemplar av denna loktyp från Henschel-Werke i Kassel; kriget satte stopp för planerna på ytterligare 100 lok. Efter kriget utrustade DB flera av 45:orna med nya pannor, då de ursprungliga visat sig skadebenägna.

 Det rör sig sålunda om ett mycket stort och mäktigt lok. I verkligheten är det nästan 26 meter långt.
Även i modell gör det ett imponerande intryck med sin långa panna. Efter en första syning och provkörning, tycker jag att Märklin lyckats bra med modellen, till och med ljudet är något kraftigare än på exempelvis mitt lok Br 23. Utanpåliggande rör och andra detaljer förhöjer det optiska intrycket. En annan sak som förtjänar att berömmas är att man här lyckats få till ett tämligen kort avstånd mellan tender och lok, vilket tyvärr inte alltid är fallet hos Märklin.

Modellen har också ett flertal specialfunktioner, av vilka somliga ännu återstår att testas. Förutom de vanliga ljus- och ljudfunktionerna, finns belysning i förarhytten. En rökgenerator följer också med. Dessutom kan den som till skillnad från mig är utrustad med en modernare styrenhet bland annat simulera eldsken från fyrluckan och ljudet av injektorn.

Blandade vagnar

På MJ-mässan i Älvsjö hittade jag dessa fina Märklinvagnar. Som synes är de märkt med DB-logga, det handlar om vagnar såsom de såg ut någon gång i slutet av 1950-talet. Men vagnarna i sig är mycket äldre än så - och väldigt trevliga. Notera exempelvis hur resgodsvagnen smalnar av i ena änden, personvagnens smala fönster, dess fyra dörrar och det faktum att vagnkorgen har något svängda ytterväggar.

Vagnarna passar mycket bra i mitt bibanetåg (på bilderna dock trafikerande huvudlinjen), som nu börjar uppnå en acceptabel längd. Att tåget består av blandade, oenhetliga vagnar är på intet sätt orealistiskt. Så kunde det se ut i slutet av 1950-talet i Tyskland. Möjligen skulle dock ett sådant här tåg inte ha dragits av det nybyggda, moderna loket Br 23. Ett gammalt preussiskt P 8 - gärna med en nyare tender från ett skrotat Br 52 - hade passat bättre, men något sådant ingår (ännu) inte i min lokpark.

MJ-mässa i Älvsjö

I helgen arrangerades för första gången en renodlad MJ-mässa på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här fanns några av de stora tillverkarna och en rad mindre svenska återförsäljare och modellbyggare. Störst plats upptog de modulanläggningar som byggts samman. Både treräls- och tvårälsmoduler var representerade.

USMS kör företrädesvis amerikanskt, och här fanns flera trevliga moduler - och långa tåg, precis som det ska vara i USA.

En av Sveriges absolut duktigaste byggare av MJ-landskap är Jan Gissberg, som hade med sig några av sina moduler. De stack definitivt ut från mängden, framför allt när det kommer till träd. Mycket trevligt att se, och också trevligt att växla några ord med mästaren, som förklarade hur han bygger sina granar.

Svensk motorvagn i svensk järnvägsmiljö. Jag, som bygger Tyskland, har det lättare så tillvida att det finns ett enormt utbud av modeller av fordonen, men också av tillbehör som signaler, hus etc att köpa av de stora tillverkarna. Den som vill skapa en realistisk svensk miljö ställs inför större utmaningar.

En trappa upp var det marknad. Många svenska handlare var där, bland annat Tåg1 som jag köpte några fina vagnar av, som jag återkommer till i ett senare inlägg. Här fanns även Trafiknostalgiska förlaget med sina böcker, som såg ut att vara populära. Det är glädjande. Till våren utkommer jag med en bok om SJ-reklam på detta förlag.